Debatthuset  

Gå tillbaka   Debatthuset > Politik och samhälle > Inrikes

Svara
 
Ämnesverktyg Visningsalternativ
Gammal 2006-01-25, 14:01   #1
Arn
Medlem
 
Reg.datum: nov 2005
Inlägg: 689
Angry Glädjande brist på hedersmord i Sverige

Citat:
De medmänniskor som brukar buntas ihop under beteckningen invandrare är som bekant överrepresenterade i den svenska brottsstatistiken. Till detta finns olika förklaringar, från den senaste folkpartistiska analysen att brottslighet ingår i invandrarnas "kultur" till kriminologernas förklaringar som går ut på att fattiga, arbetslösa och diskriminerade människor begår mer brott än välanpassade människor.
Men när det gäller ett av våra allvarligaste brott, kvinnomord inom familjen, är "invandrarna" kraftigt underrepresenterade. Den vita majoritetsbefolkningen i Sverige mördar 30-40 kvinnor inom familjen varje år. Däremot är det så kallade hedersmordet ytterst sällsynt. Om detta kvinnomord vore lika vanligt som det helyllesvenska hustrumordet så skulle vi ha att göra med mellan fem och tio hedersmord per år. I själva verket finns det bara fyra kända fall från den senaste tioårsperioden.
Det är förstås mycket positivt, men också lite svårtolkat, att hedersmordet är ett av de mest sällsynta våldsbrotten i svensk brottsstatistik. En del av förklaringen till detta ligger nog i den våg av avsky som, med rätta, svepte genom medierna när den kurdiska unga kvinnan Fadime Sahindal mördades av sin familj för fyra år sedan.
Majoritetsbefolkningen påverkade de minoriteter som hade sitt ursprung i de regioner där hederskulturen härjar. Vilket i så fall är lika demokratiskt som utmärkt.
Ett liknande fenomen är den totala avsaknaden av kvinnlig könsstympning ("omskärelse") i Sverige. Trots att ett inte obetydligt antal invandrare kommer från områden i Afrika där denna sed förekommer så har vi hittills, trots våldsam debatt med åtföljande lagstiftning och till och med straffskärpning efter mer debatt, inte ett enda känt fall av könsstympning i Sverige.
Slutsatsen av detta måste bli att sedvänjor som är totalt främmande inom den svenska kulturen har svårt att leva vidare med invandrare.
Och därför har också hedersmordet på, i regel kvinnliga, familjemedlemmar (det senaste fallet gäller dock en ung man) kommit att nästan försvinna helt bland invandrarna i Sverige.
Men denna positiva verklighetsbild är knappast vad som möter oss i de svenska medierna. Tvärtom. Såväl Aftonbladet som den andra kvällstidningen som Dagens Nyheter som Sveriges Radio har under den senaste tiden gett intryck av att det hedersmördas mer än någonsin fast det bara finns två kända fall under de senaste fyra åren.
Det har att göra med den aktivism som utvecklades efter mordet på Fadime Sahindal för fyra år sedan. Regeringen anslog, efter hugg och slag i den allmänna debatten, 180 miljoner kronor för att bekämpa hedersmord och flera aktivistiska organisationer bildades kring denna sak. Och aktivisterna har, liksom en del journalister, ett stort behov av hedersmord.
Följaktligen kunde man i denna tidning läsa att "De kränks, de hotas, de dödas - så lever tusentals unga kvinnor i Sverige". Med unga kvinnor avsågs då enbart kvinnor i muslimsk miljö. Och vidare hotade Aftonbladet med "beräkningar" från länsstyrelserna som angav att 2000 kvinnor riskerade att mördas. En siffra som den självutnämnda experten inom Stockholmspolisen, Kickis Åhré Älgamo, höjde till 15000. En siffra som dock överträffades av en kolumnist i den andra kvällstidningen som drog till med beräkningen "40-50000 kvinnor".
Samt förklarade aktivisterna Soleyman Ghasemiani och Sara Mohammad i den andra kvällstidningen att "religiösa friskolor gör hedersmördare", det vill säga "bibel- eller koranskolor". Vilket de två aktivisterna skamlöst hävdade trots brister på hedersmord. Liksom de givetvis missförstått religionens betydelse (ingenstans i vare sig Koranen eller Bibeln rekommenderas hedersmord, seden är inte religiös).
Liknande pipor i vassen skar en Rasool Awla "som ingår i en nordisk forskargrupp" på DN:s debattsida när han hotade med att "nästa offer för hedersmord är en infödd svensk man" och varnade "infödda svenskar" från att bli förälskade i invandrarflickor och "därmed bli nästa hedersmordsoffer" (DN 19 jan).
I själva verkligheten är bristen på hedersmord i Sverige lika påtaglig som glädjande. Men i våra medier står tusentals invandrarkvinnor, i värsta fall till och med tiotusentals, i kö för att bli hedersmördade. Detta hänger helt enkelt inte ihop.
Aktivisternas blodtörst kan i viss mån förklaras med att de vill göra rätt för sina statsanslag.
Men mediernas främlingsfientliga strävan att stryka fördomar medhårs är mycket svårare att förstå. Så säljande kan det väl ändå inte vara?


Jan Guillou
http://www.aftonbladet.se/vss/nyhete...766295,00.html



Varför kan inte Jan Guillou bli Statsminister??

Senast redigerad av Arn den 2006-01-25 klockan 14:08.
Arn är inte uppkopplad   Svara med citat
Gammal 2006-01-25, 14:33   #2
Viking X
Medlem
 
Viking Xs avatar
 
Reg.datum: feb 2005
Ort: Jorden
Inlägg: 4 302
Standard

Detta diskuteras redan i denna tråd:

http://www.debatthuset.com/forums/showthread.php?t=4343

Från och med inlägg nr 174 och framåt.

Och där framgick det ganska tydligt att Jan Guillou ljög, alternativt är väldigt okunnig. Bland annat är följande felaktigt:

- Att endast fyra kända fall av hedersmord finns. Lögn, det finns flera fall.

- Att invandrarna är kraftigt underrepresenterade i kvinnomord. Lögn, de är överrepresenterade.

Dock är det förstås inget underligt om vi har en statsminister som ljuger. Så där kanske han kvalificerar sig.
Viking X är inte uppkopplad   Svara med citat
Svara

Gå tillbaka Debatthuset > Politik och samhälle > Inrikes > Glädjande brist på hedersmord i Sverige

Ämnesverktyg
Visningsalternativ

Regler för att posta
Du får inte posta nya ämnen
Du får inte posta svar
Du får inte posta bifogade filer
Du får inte redigera dina inlägg

BB-kod är
Smilies är
[IMG]-kod är
HTML-kod är av
Forumhopp


Alla tider är GMT +1. Klockan är nu 00:59.


Programvara från: vBulletin® Version 3.7.3
Copyright ©2000 - 2017, Jelsoft Enterprises Ltd.
Svensk översättning av: Anders Pettersson