handdator

Visa fullständig version : Vilka är mest "lyckade"?


Totenkopf
2005-06-17, 21:02
De flesta här inne verkar ju vara människor som klarar sig rätt OK ute IRL. Men vem/vilka är de där riktigt lyckade avundsvärda människorna som har lyckats i sina liv? Vad jag menar med lyckas är självklart flummigt, men jag avser nog den s.k samhällstegen...

Vad tror ni?

Diels-Alder
2005-06-17, 21:10
Att "lyckas" är nog ganska relativt.

Totenkopf
2005-06-17, 21:25
Att "lyckas" är nog ganska relativt.
Jo, jag vet, men det var därför jag denna gång begränsade det till att gälla samhällsstegen.

Diels-Alder
2005-06-17, 22:09
Jo, jag vet, men det var därför jag denna gång begränsade det till att gälla samhällsstegen.

Men hur ser den ut?

Misantrop
2005-06-17, 22:59
Tja, att lyckas med livet kan ju som sagt innefatta många olika områden, men vad gäller just samhällsstegen så är yrke, inkomst och titel avgörande, skulle jag tro. Faktiskt har jag just i dag erbjudits ett rejält steg framåt i karriären, nämligen VD-posten på min arbetsplats.
Måste bara tänka över det hela ordentligt först. Ökat ansvar, tyngre arbetsbörda och andra arbetsuppgifter än mina brukliga, men också en rekorderlig löneförhöjning samt makt, vilket är ett underskattat berusningsmedel. Tål att tänka på.

Relay
2005-06-17, 23:12
Tja, att lyckas med livet kan ju som sagt innefatta många olika områden, men vad gäller just samhällsstegen så är yrke, inkomst och titel avgörande, skulle jag tro. Faktiskt har jag just i dag erbjudits ett rejält steg framåt i karriären, nämligen VD-posten på min arbetsplats.
Måste bara tänka över det hela ordentligt först. Ökat ansvar, tyngre arbetsbörda och andra arbetsuppgifter än mina brukliga, men också en rekorderlig löneförhöjning samt makt, vilket är ett underskattat berusningsmedel. Tål att tänka på.
Människor med psykopatiska tendenser har lättare att klättra på karriär stegen. Än vanliga schyssta personer. Vilken Misantrop här,är ett exempel på.

Misantrop
2005-06-17, 23:17
Människor med psykopatiska tendenser har lättare att klättra på karriär stegen. Än vanliga schyssta personer. Vilken Misantrop här,är ett exempel på.

Tack för distansdiagnosen, doktor Relay.

Cosmiq
2005-06-17, 23:42
Tja, att lyckas med livet kan ju som sagt innefatta många olika områden, men vad gäller just samhällsstegen så är yrke, inkomst och titel avgörande, skulle jag tro. Faktiskt har jag just i dag erbjudits ett rejält steg framåt i karriären, nämligen VD-posten på min arbetsplats.
Måste bara tänka över det hela ordentligt först. Ökat ansvar, tyngre arbetsbörda och andra arbetsuppgifter än mina brukliga, men också en rekorderlig löneförhöjning samt makt, vilket är ett underskattat berusningsmedel. Tål att tänka på.Är man VD får man städa kontoret och stänga efter dom andra lata idioterna. :twisted:

Khomeini
2005-06-17, 23:51
Människor med psykopatiska tendenser har lättare att klättra på karriär stegen. Än vanliga schyssta personer. Vilken Misantrop här,är ett exempel på.

Det där var en udda form av särskrivning. Du lyckades sära på en hel mening.

;)

Relay
2005-06-17, 23:58
Det där var en udda form av särskrivning. Du lyckades sära på en hel mening.

;)
Ojdå :blush:

RollingThunder
2005-06-18, 00:18
Tja, att lyckas med livet kan ju som sagt innefatta många olika områden, men vad gäller just samhällsstegen så är yrke, inkomst och titel avgörande, skulle jag tro. Faktiskt har jag just i dag erbjudits ett rejält steg framåt i karriären, nämligen VD-posten på min arbetsplats.
Måste bara tänka över det hela ordentligt först. Ökat ansvar, tyngre arbetsbörda och andra arbetsuppgifter än mina brukliga, men också en rekorderlig löneförhöjning samt makt, vilket är ett underskattat berusningsmedel. Tål att tänka på.
Missens arbetsplats? (http://www2.samhall.se/templates/page____8.aspx)

Viking X
2005-06-18, 00:25
Jag undrar hur Misantrop (ifall han blir VD) reagerar ifall nån av hans anställda kommer till jobbet med sitt lilla barn en dag. Och tar med det lilla barnet till Misses arbetsrum och säger: "Här är vår VD. Säg Hej till fabror Misantrop!"

Relay
2005-06-18, 00:31
Jag undrar hur Misantrop (ifall han blir VD) reagerar ifall nån av hans anställda kommer till jobbet med sitt lilla barn en dag. Och tar med det lilla barnet till Misses arbetsrum och säger: "Här är vår VD. Säg Hej till fabror Misantrop!"
Han slänger väl ut barnet genom fönstret.
När jag hör att Misantrop ska bli VD får jag den här bilden framför mej.

http://i.a.cnn.net/cnn/2004/SHOWBIZ/06/16/reagan.80s/story.douglas.jpg
Gordon Gekko i filmen Wall Street.

Viking X
2005-06-18, 00:50
Ja, han är väl säkert en riktig tuffing till VD, vår käre Missy... :happy:

Kali
2005-06-18, 03:01
Misantrop är en sån person jag skulle vilja ha under mig i befälstegen, eftersom han skulle inge de lägsta med en hälsosam skräck (om man då antar att han är lika mysig i verkligheten och inte bara använder internet som en ventil för att släppa ut sina social oacceptabla sidor), och låta en själv framstå som det bättre alternativet utan att man ens behöver försöka. :lol:

Angående vad det är att lyckas... personligen skulle jag tycka det vore att lyckas rejält att bara komma in på krigshögskolan efter lumpen, med tanke på hur mycket de drar ner numera.
Annars har jag andra möjligheter, som troligen skulle betala bättre, men affärer är inget jag vill syssla med.

men vad gäller just samhällsstegen så är yrke, inkomst och titel avgörande,

Då är frågan.... står en major i arm?n över en VD på ett datorföretag? Har en proffesor högre rang än välkänd musiker?
I vårt samhälle, där jämlikhet är idealet, finns det ingen riktig stege kvar. Att bara gå på inkomst är ju inte särskilt lyckat. Då är både överbefälhavaren, kungen, statsministern och riksdagens talman långt under en hel hög med affärsmän, som inte ens har någon formell titel.
Att gå på titel funkar inte, då de flesta inte har någon längre (det är 'gammaldags och obsolet').
Och hur ska man värdera yrken? Är sopgubben jämlik med datornörden? Är bibliotekarien jämlik med högskoleläraren?

IDF
2005-06-18, 08:45
Faktiskt har jag just i dag erbjudits ett rejält steg framåt i karriären, nämligen VD-posten på min arbetsplats.

Inget att tänka på. Kolla bara det juridiska ansvarsbitarna först. Sen är det bara att hoppa på och köra. Börja med de rationalisterande vinstmålsbitarna först (då brukar ägarna bli glada och nöjda) och kicka exv alla som har problem med hälsan, och om det inte är deras egen ohälsa de skyller på, utan sina ungar ger du dem möjligheten att spendera mer tid med sin familj. Typ 100% fritid att hitta nåt bättre.

Evokee
2005-06-18, 14:50
Men vem/vilka är de där riktigt lyckade avundsvärda människorna som har lyckats i sina liv? Vad jag menar med lyckas är självklart flummigt, men jag avser nog den s.k samhällstegen...

- Svårt att svara på då jag i princip inte vet vad någon här sysslar med.

Totenkopf
2005-06-18, 15:04
Nä, men det är ju inte meningen att du ska veta det, utan du ska av deras sätt att vara och tala dra slutsatsen av hur lyckade de är.... Intuition you know...

Misantrop
2005-06-19, 14:04
Jag undrar hur Misantrop (ifall han blir VD) reagerar ifall nån av hans anställda kommer till jobbet med sitt lilla barn en dag. Och tar med det lilla barnet till Misses arbetsrum och säger: "Här är vår VD. Säg Hej till fabror Misantrop!"

Med att sparka den anställde fortast möjligt. Facket konstrar säkert, men det finns sätt att gå runt det. Att släpa med sig sin stinkande avkomma till arbetet är ett otyg jag aldrig skulle tolerera.

RollingThunder
2005-06-19, 14:16
Med att sparka den anställde fortast möjligt. Facket konstrar säkert, men det finns sätt att gå runt det. Att släpa med sig sin stinkande avkomma till arbetet är ett otyg jag aldrig skulle tolerera.Hur skulle du reagera ifall den mycket attraktive sekreteraren du hade ett förhållande med för ett tag sen tog med sig sin avkomma och beordra den: "Säg hej till pappa..." :lol:

Viking X
2005-06-19, 14:58
Hur skulle du reagera ifall den mycket attraktive sekreteraren du hade ett förhållande med för ett tag sen tog med sig sin avkomma och beordra den: "Säg hej till pappa..." :lol:

Ha Ha... :explode:

DIREWOLF_75
2005-06-20, 20:54
Lol!

Loco
2005-06-21, 07:55
Hur skulle du reagera ifall den mycket attraktive sekreteraren du hade ett förhållande med för ett tag sen tog med sig sin avkomma och beordra den: "Säg hej till pappa..." :lol:
Han slänger väl ut barnet genom fönstret. ;)

Cineasten
2005-06-21, 10:45
Inget att tänka på. Kolla bara det juridiska ansvarsbitarna först. Sen är det bara att hoppa på och köra. Börja med de rationalisterande vinstmålsbitarna först (då brukar ägarna bli glada och nöjda) och kicka exv alla som har problem med hälsan, och om det inte är deras egen ohälsa de skyller på, utan sina ungar ger du dem möjligheten att spendera mer tid med sin familj. Typ 100% fritid att hitta nåt bättre.

IDF: Det är helt uppenbart att du inte har ett enda rätt i huvudet.

Misantrop: Du har inga som helst planer på att skaffa dig vare sig flickvän eller ungar va? För mänsklighetens bästa menar jag..

Jag känner ingen debattör tillräckligt väl för att avgöra vem som är lyckad. Däremot kan jag ju med lätthet peka på en eller ett par som är ganska misslyckade om man utgår ifrån deras förutsättningar.

Är jag själv lyckad då? Näe inte särskilt. Visserligen har jag haft ganska taskiga förutsättningar (kommentarer om att jag är den slöaste kniven i lådan tas otacksamt emot) att lyckas men det är inte hela sanningen. Däremot är jag "lyckad" på så sätt att jag har en utbildning och ett arbete som jag får uppskattning för.

Jag har alltid trott att man som manlig sjukvårdare ska bemötas på ett föraktfullt sätt men så är det uppenbarligen inte. Det säger nog en del om mina fördomar antar jag.

Genetay
2005-06-21, 10:58
Vore ju önskvärt om ni kunde sluta diskutera vad som är lyckat då ni måste ha någon uppfattning i frågan. Jag är nog ett exempel på en som för tillfället inte är långt upp. Jag har precis gått klart gymnasiumet och är nu arbetlös.

Cineasten: Inte sugen på att dela med dig av vilka du tror inte är speciellt lyckade?

Misantrop
2005-06-21, 19:48
IDF: Det är helt uppenbart att du inte har ett enda rätt i huvudet.

IDF säger ofta kloka saker.
Som VD (om jag nu tar posten) kommer jag naturligtvis att i bästa mån göra mig av med ständiga sjuklingar, barnföräldrar och andra arbetssabotörer. Lite krasslig kan vem som helst bli, men mycken sjukfrånvaro = kicken. Barnföräldrar kan gott svälta. De har bara sig själva att skylla. På min arbetsplats har de i alla fall inget att hämta.

Misantrop: Du har inga som helst planer på att skaffa dig vare sig flickvän eller ungar va? För mänsklighetens bästa menar jag..

Flickvän är på god väg. Barn, aldrig.


Jag har alltid trott att man som manlig sjukvårdare ska bemötas på ett föraktfullt sätt men så är det uppenbarligen inte. Det säger nog en del om mina fördomar antar jag.

Tja, du stampar ju med dina små fossingar och hytter med nävarna så gulligt när jag talar om för dig att du har låg lön för att ditt arbete helt enkelt inte är särskilt krävande eller viktigt.

IDF
2005-06-21, 20:18
IDF: Det är helt uppenbart att du inte har ett enda rätt i huvudet.

Tror vi nu har klarlagt, att du bortom allt tvivel, antingen saknar varje tillstymlese till sans och insikt i elementär logik, eller lever i lyckligt oförstånd i en privat fantasibubbla av elementär (o)förståelse för vad som gäller dagens marknadsvilkor såväl lokalt som globalt.

Självklart ska drönarna som lider av villfarelsen att en proffesionell/komersiell arbetsplats skulle vara deras personliga "rättighet" upplysas medelst milda pekpinnar till en början med en enkel enda varning att passar inte galosherna, eller de inte uppnår vinstmålen, är det mer än välkomna att prova lyckan på egen hand nånannanstans (och krasha och brinna) i en sådan process.

Kanske de bör ges chansen att istället försöka sig på lyckan på egen hand exv att utvecklas som företagare tills de går i personlig konkurs, helst när starta egetstatsbidragen dras in permanent, när verkligheten knackar på. Ju förr desto bättre dessutom troligen för samtliga inblandade. De otacksamma probemhärdar vid arbetsplatsen som annars gärnar agerar självpåtagna gnällspikar och martyrer är därmed bevisligen inte motiverade för sina arbetsuppgifter, och kan inte fungera i den kollektiva gruppens vinstmål, drar med sig sina oerhört patetiskt tråkiga personliga petitesshemmaproblem till en funktionell arbetsplats, ska inte heller ha dagligt bröd på bordet.

Arbete är inte en "mänsklig" rättighet, det är en plikt och skyldighet, och den som inte har fattat det, har inte heller på en arbetsplats att göra.

Maltemer
2005-06-22, 09:46
Jag mår ganska dåligt för närvarande rent hälsomässigt, men vågar inte vara hemma pågrund av ett uruselt anställningskontrakt som snart skall omförhandlas.

Jag fruktar att min läkare nästa vecka kommer att rekomendera sjukskrivning för mig, samtidigt så har jag inget val än att gå ditt. Tyvärr har mina gamla problem sen i höstas kommit tillbaka med full kraft.


Som arbetsmarknaden ser ut idag jobbar jag hellre sjuk än inte jobbar alls. Sjukskrivning på grund av ohälsa är den absolut sämta merit som inte är olaglig som man kan ha på dagens arbetsmarknad.

/M

DIREWOLF_75
2005-06-22, 15:12
Tja, du stampar ju med dina små fossingar och hytter med nävarna så gulligt när jag talar om för dig att du har låg lön för att ditt arbete helt enkelt inte är särskilt krävande eller viktigt.
Och därmed har du, Misantrop fullständigt bortom alla tvivel bevisat din brist på all samhörighet med verkligheten.

Cineasten, bra sjukvårdare är alltid väl behövda.

DIREWOLF_75
2005-06-22, 15:21
Jag mår ganska dåligt för närvarande rent hälsomässigt, men vågar inte vara hemma pågrund av ett uruselt anställningskontrakt som snart skall omförhandlas.

Jag fruktar att min läkare nästa vecka kommer att rekomendera sjukskrivning för mig, samtidigt så har jag inget val än att gå ditt. Tyvärr har mina gamla problem sen i höstas kommit tillbaka med full kraft.


Som arbetsmarknaden ser ut idag jobbar jag hellre sjuk än inte jobbar alls. Sjukskrivning på grund av ohälsa är den absolut sämta merit som inte är olaglig som man kan ha på dagens arbetsmarknad.

/M
Heh, jag skulle nog säga att det idag är VÄRRE att ha ohälsa som "merit" än kriminalitet.

Du kan ändå vara lite glad att du orkar jobba alls, trots sjukdom.
Det som är illa är väl det att du inte är i närheten av att vara ensam om dylik situation.

Cineasten
2005-06-22, 17:21
IDF säger ofta kloka saker.
Jättepättekloka saker som handlar om hur man ska tortera folk, misshandla sjukvårdspersonal osv (han har de facto skrivit att vårdpersonalen ska vara glada för att de inte blir misshandlade eller dödade eftersom de är så "dryga" och empatilösa, något som verkligen inte kommer från rätt käft)

Barnföräldrar kan gott svälta. De har bara sig själva att skylla. På min arbetsplats har de i alla fall inget att hämta.
Är du provrörsbarn?


Barn, aldrig.
Bra. Den ungen skulle förmodligen få svåra psykiska problem.


Tja, du stampar ju med dina små fossingar och hytter med nävarna så gulligt när jag talar om för dig att du har låg lön för att ditt arbete helt enkelt inte är särskilt krävande eller viktigt.

:lol: Det där var faktiskt riktigt roligt även om det inte är sant. Mitt arbete är både krävande och viktigt men eftersom du inte värderar människoliv särskilt högt förstår jag din ståndpunkt i frågan.

Misantrop: Vi förde diskussionen tidigare och jag minns att du skrev att får man vård inom den privata sjukvården är den garanterat bättre. Kan du inte utveckla det lite? Undersköterskor, sjuksköterskor och läkare arbetar tillsammans oavsett om det är ett privat sjukhus eller ett landstingsägt dito. De har dessutom samma utbildning oavsett om de så arbetar på Sophiahemmet (privat sjukhus) eller på SöS.

Läkaren gör en bedömning, ställer diagnos och skriver eventuellt en remiss eller ett recept. Vissa läkare utför även operationer men det är långtifrån alla. Sjuksköterskorna sköter den medicinska biten (som i många fall är extremt omfattande) och undersköterskor sköter provtagningar, såromläggningar osv vilket kräver mycket kunskaper (för att behandlingen ska få någon positiv effekt. Felbehandling av ett sår t.e.x, kan leda till invaliditet hos patienten med följden att samhället blir av med ytterligare en skattebetalare) och ständig uppdatering av kunskaperna.

Vari ligger den oviktiga eller ickekrävande biten hos undersköterskor och sjuksköterskor? Du nämnde tidigare att läkare förtjänar högre löner än de har idag eftersom deras arbete är viktigt medan uskor och syrrors arbete är totalt oviktigt och meningslöst. Det finns ingen som helst logik i det du skriver och därför är jag intresserad av hur du har kunnat bilda dig en så märklig uppfattning om dessa yrkesgrupper.

Vet du hur långt en läkare skulle klara sig utan sina "oviktiga" medarbetare?

Tror vi nu har klarlagt, att du bortom allt tvivel, antingen saknar varje tillstymlese till sans och insikt i elementär logik, eller lever i lyckligt oförstånd i en privat fantasibubbla av elementär (o)förståelse för vad som gäller dagens marknadsvilkor såväl lokalt som globalt.

Det är inte jag som ständigt tjatar om att folk ska tas av daga på de mest vämjeliga sätt.

Självklart ska drönarna som lider av villfarelsen att en proffesionell/komersiell arbetsplats skulle vara deras personliga "rättighet" upplysas medelst milda pekpinnar till en början med en enkel enda varning att passar inte galosherna, eller de inte uppnår vinstmålen, är det mer än välkomna att prova lyckan på egen hand nånannanstans (och krasha och brinna) i en sådan process.

Vilka vinstmål talar du om?

Det måste förstås finnas ett vinstmål i ett företag men målet måste vara rimligt. Ingen kan kräva att man ska arbeta 15 timmar/dygn för att VDn och aktieägarna ska kunna få en fet lön. Det är orimligt. Vi har lagar i det här landet och det finns ingen mening i att folk ska arbeta ihjäl sig.

Om arbetsvillkoren på en arbetsplats är under all kritik är det enligt min åsikt arbetstagarnas förbannade skyldighet att ifrågasätta och sätta sig upp mot överheten. det är ju bara så man kan få till en förändring i samhället.

Föredrar du 1800-talets fattig-Sverige där folk slet som djur och ändå fick svälta därför att arbetsgivarna betalade slavlöner? När det inte fanns några andra alternativ tvingades folk att slava för pengar som inte ens räckte till mat eller kläder.

De otacksamma probemhärdar vid arbetsplatsen som annars gärnar agerar självpåtagna gnällspikar och martyrer är därmed bevisligen inte motiverade för sina arbetsuppgifter, och kan inte fungera i den kollektiva gruppens vinstmål, drar med sig sina oerhört patetiskt tråkiga personliga petitesshemmaproblem till en funktionell arbetsplats, ska inte heller ha dagligt bröd på bordet.

Är man otacksam om man arbetar för människors rättigheter? Hade inte arbetarna organiserat sig och skapat fackföreningar hade vi levt kvar i slavsamhället.

Arbete är inte en "mänsklig" rättighet, det är en plikt och skyldighet, och den som inte har fattat det, har inte heller på en arbetsplats att göra.

Vad gör man med de människor som inte får något arbete då? Det finns ju inte arbeten till alla i Sverige. Ska alla som blir uppsagda pga arbetsbrist avrättas för att stilla din perversa blodtörst? Om en person blir såpass illa skadad av sitt arbete att han eller hon inte kan fortsätta arbeta bör vi kasta vederbörande på soptippen eller?

Det intressanta i frågan är. Arbetar du själv eller lever du möjligtvis på ett fett arv och isåfall, vilka rättigheter har du att klanka ned på människor som inte arbetar?

Nuxvomica
2005-06-22, 17:26
Jag mår ganska dåligt för närvarande rent hälsomässigt, men vågar inte vara hemma pågrund av ett uruselt anställningskontrakt som snart skall omförhandlas.

Jag fruktar att min läkare nästa vecka kommer att rekomendera sjukskrivning för mig, samtidigt så har jag inget val än att gå ditt. Tyvärr har mina gamla problem sen i höstas kommit tillbaka med full kraft.


Som arbetsmarknaden ser ut idag jobbar jag hellre sjuk än inte jobbar alls. Sjukskrivning på grund av ohälsa är den absolut sämta merit som inte är olaglig som man kan ha på dagens arbetsmarknad.

/M
Fast du kan ju skaffa sjukersättning och sedan ta ett svartjobb som inte är psykiskt betungande. När staten behandlar dig som skit, fast du inte har förtjänat det, är det inte mer än rätt att du är oärlig mot staten.

Maltemer
2005-06-22, 21:10
Godkväll Nux och DW75!

Heh, jag skulle nog säga att det idag är VÄRRE att ha ohälsa som "merit" än kriminalitet.

Du kan ändå vara lite glad att du orkar jobba alls, trots sjukdom.
Det som är illa är väl det att du inte är i närheten av att vara ensam om dylik situation.

Jag är tvungen. Hade jag haft en fastanställning hade jag accepterat en sjukskrivning efter läkarbesöket. Jag vill ju trotsallt bli bra så fort som möjligt. Men idagsläget har jag inget val. Jag vill inte hamna utanför arbetsmarknaden och gör jag det med dåliga kort så är det kört. Du kanske har rätt att ohälsa är en större belastning än att vara i straffregistert.

Och det är hårt för många idag. Och otryggheten är stor. men man har inte mycket annat val än att bita samman. Jag kan inte bara lägga mig ner och "dö".

Fast du kan ju skaffa sjukersättning och sedan ta ett svartjobb som inte är psykiskt betungande. När staten behandlar dig som skit, fast du inte har förtjänat det, är det inte mer än rätt att du är oärlig mot staten.

Nej man bör göra rätt för sig. Allt jag behöver göra är att ljuga för min läkare rörande min anställning. Hade läkaren fått reda på att den är en fysisk jobbigt arbete så hade läkaren ifråga med största sannolikhet rekomenderat sjukskrivning. Men jag kommer att säga att jag sitter på kontor och tar det det lugnt.

Med lite tur så får jag behandling för problemen och håller jag mig sen bara lugn på fritiden så kan dom försvinna på några veckor.

Hamnar man i sjukskrivningsträsket så får man mycket svårt att ta sig tillbaka. Jag är trots allt fysisk stark och bör klara att jobba kraslig i några veckor och sen hoppas att behandlingen verkar under tiden. Visst finns det en liten risk att jag blir sämre men den risken är jag bered att ta.

Arbetsgivarna av idag vill som sagt ha sina anställda på jobbet och inte hemma sjukskrivna. Om jag blir sjukskriven i ett par veckor så hade jag säkerligen blivit bra mycket snabbare men då hade jag i praktiken kunnat glömma min anställning. Jag måste oberoende av hur jag mår härda ut tills mitt kontrakt är omförhandlat. Tyvärr är det så att hälsan i en del fall får gå i andra hand. Arbetsmarknaden är mördande.

/M

DIREWOLF_75
2005-06-22, 22:29
Fast du kan ju skaffa sjukersättning och sedan ta ett svartjobb som inte är psykiskt betungande. När staten behandlar dig som skit, fast du inte har förtjänat det, är det inte mer än rätt att du är oärlig mot staten.
Du hävdar alltså att det är rätt att bidragsfuska? :rolleyes:

Eller är det bara när "rätt" personer gör det som det är rätt?

:einnocent

Cineasten
2005-06-22, 23:13
Arbetsgivarna av idag vill som sagt ha sina anställda på jobbet och inte hemma sjukskrivna. Om jag blir sjukskriven i ett par veckor så hade jag säkerligen blivit bra mycket snabbare men då hade jag i praktiken kunnat glömma min anställning. Jag måste oberoende av hur jag mår härda ut tills mitt kontrakt är omförhandlat. Tyvärr är det så att hälsan i en del fall får gå i andra hand.

Är det värt att kanske tvingas bli förtidspensionerad pga utbrändhet eller pga att du ådrar dig skador som du inte kan reparera? Vad sägs om en nätt liten endocardit pga att du arbetar fysiskt när du är ordentligt förkyld t.e.x?

Är man förkyld är det ett jävla oskick att tvingas gå till jobbet då man smittar ned andra plus att man kanske blir sjuk under en onödigt lång tid.

Direwolf: Klart det är fel att bidragsfuska. Det kvittar om man är svenne eller blatte. Bidragsfusk är bidragsfusk hur man än vänder på det.

DIREWOLF_75
2005-06-23, 00:58
Direwolf: Klart det är fel att bidragsfuska. Det kvittar om man är svenne eller blatte. Bidragsfusk är bidragsfusk hur man än vänder på det.
Just min poäng ja, frågan var ju dock till Nux som kanske inte verkade lika säker på sin sak. :mrgreen:

Misantrop
2005-06-23, 06:27
Misantrop: Vi förde diskussionen tidigare och jag minns att du skrev att får man vård inom den privata sjukvården är den garanterat bättre. Kan du inte utveckla det lite?

Så gärna så. Den privata sjukvården har mer pengar, bättre motivation hos de anställda och högre krav på kunskapen hos de anställda. Därav bättre vård.


Undersköterskor, sjuksköterskor och läkare arbetar tillsammans oavsett om det är ett privat sjukhus eller ett landstingsägt dito. De har dessutom samma utbildning oavsett om de så arbetar på Sophiahemmet (privat sjukhus) eller på SöS.

Samma utbildning garanterar inte samma duglighet. Att den ofantliga sektorn får avskrapet är känt sedan länge.


Vari ligger den oviktiga eller ickekrävande biten hos undersköterskor och sjuksköterskor?

Inget eller mycket lite ansvar, kort utbildning utan kunskapsdjup.

Viking X
2005-06-23, 06:34
Samma utbildning garanterar inte samma duglighet.

Det är faktist sant.

Det finns duktiga elever och dåliga elever... Det finns smarta elever och rentav korkade elever... Och nivån mellan olika skolor kan också skifta lite, beror lite på hur duglig läraren är också.

Alla har de samma utbildningsbakgrund efter att de gått ut skolan (om de fullföljer), men det innebär inte att allihopa gör ett lika bra jobb för det. Eller är lika kompetenta.

Cineasten
2005-06-23, 10:59
Så gärna så. Den privata sjukvården har mer pengar, bättre motivation hos de anställda och högre krav på kunskapen hos de anställda. Därav bättre vård.

Hur vet du det?

Alla undersköterskor har samma utbildning och de flesta jag träffat som jobbar inom akutsjukvården har ungefär samma motivation. Den går förstås upp och ned och det finns såklart stolpskott som inte alls passar för jobbet samt gamla surkärringar som lessnat efter 30 år i yrket, men många unga är väldigt motiverade, amibitösa och villiga att lära sig nya saker. Det senare är något som många i det äldre gardet inte är så intresserade av. En del av dem säger "Såhär har jag gjort i 30 år och det funkar" trots att det bevisligen inte fungerar på bästa sätt.

Utbildningen för uskor är densamma oavsett var du än kommer. Man lär sig grunderna i skolan och på praktiken men det som är relevant lär man när man väl kommer in i arbetet.

Samma utbildning garanterar inte samma duglighet. Att den ofantliga sektorn får avskrapet är känt sedan länge.

Då vet du inte mycket om vårdpersonalen. Tillhör läkarna och den övriga vårdpersonalen på neurointensiven, CIVA eller akutmottagningen (för att nämna några exempel) bottenskrapet så har vi nog lite olika definitioner på vad bottenskrap betyder...

De på min klinik som har sökt nya jobb efter lönesänkningen (över 15 stycken) har alla fått nya jobb på attraktiva avdelningar med högspecialiserad vård som kräver stora medicinska kunskaper. Där duger det inte att lalla runt som något stolpskott. Du snackar ju bara en massa goja som du inte har något belägg för.

Inget eller mycket lite ansvar, kort utbildning utan kunskapsdjup.

Och där har du ju fel igen. 3 års högskoleutbildning för sjuksköterskor är inte kort tycker jag. De läser en hel del anatomi, psykiatri och enormt mycket om läkemedel för att nämna några saker. Sjuksköterskor har enormt mycket ansvar och man kan säga att de till stor del styr över liv eller död på sjukhusen. Om en läkare ordninerar något konstigt (en helt orimlig dos morfin t.e.x) kan sjuksköterskan inte barage den dosen och sen avsäga sig ansvaret när patienten somnar in för gott pga en överdos. Det är hennes plikt att även tänka själv och ifrågasätta.

Sen tillkommer ju vidareutbildningar på olika apparater, respiratorer, anestesi osv. Kallar du det lite ansvar är du dum i huvudet.

Undersköterskorna har förstås inte samma utbildning men vi har nog så breda kunskaper ändå. Jag tror inte riktigt du begriper vad det innebär att vara sjuksköterska eller undersköterska. På dig låter det som att man bara knallar in till patienten och ger dem nån medicin på måfå, skjuter i dem lite moffe, kastar upp matbrickan på bordet och torkar dem i arschlet när de är på muggen. Så går det inte till...

Sen kan man kanske definiera lite ansvar. Om du med det syftar på att vi inte sköter den ekonomiska biten eller har övergripande ansvar för tusentals människor så stämmer det. Det ingår inte i vårt jobb men det gör inte vårt jobb mindre viktigt eller kunskapskrävande.


Alla har de samma utbildningsbakgrund efter att de gått ut skolan (om de fullföljer), men det innebär inte att allihopa gör ett lika bra jobb för det. Eller är lika kompetenta.

Sant men är man helt kass brukar det visa sig iom att man inte får behålla sitt jobb (eller får något jobb överhuvudtaget).

Har du några konkreta bevis för att alla som jobber i offentliga sektorn är värdelösa medan alla som jobbar på t.e.x Capio St.Göran är ?berskickliga, supermotiverade och har bättre utbildning än personal på något annat sjukhus?

Det är en aning kränkande att läsa dylika floskler från folk som Missy som inte har en susning om vad han pratar om.

Reikon
2005-06-23, 11:47
Hur definieras att 'vara lyckad'?

Det är ju ett begrepp som ändrar betydelse hur många gånger i livet som helst. För ett par år sedan kände jag mig lyckad då jag gjorde bra saker i mitt arbete, jobbade 40 timmar övertid i veckan, då jag älskade mitt jobb, köra helgkurser utöver det - gillade att möta människor, åka på spännande konferencer och träffa folk inom olika områden etc etc

I dag innebär 'att vara lyckad' att ta sig tid till att dricka sitt morgonkaffe i solen en tidig morgon. Att se löven spricka ut på träden för första gången på åratal. Har varit för jäktad för det tidigare... Att arbeta i min egen takt med mina helt egna projekt utan tidspress, att göra yoga på gräsmattan utanför och känna doften av sommar. Jag har aldrig varit mer lyckad än vad jag är nu- med min senare definition av det. Att vara lyckad mäter jag numer i termer som självinsikt och mental utveckling.

Om man har barn så kanske man mäter 'att vara lyckad' genom att betrakta dem, då barnaskapande är en ganska unik grej i livet.

Jag tror att vara lyckad är något väldigt individuellt och personligt om man inte låter andra bli måttstock för det. Numer förvägrar jag andra att definiera mitt liv.

DIREWOLF_75
2005-06-23, 16:20
Så gärna så. Den privata sjukvården har mer pengar, bättre motivation hos de anställda och högre krav på kunskapen hos de anställda. Därav bättre vård.
Mer pengar, sen när då? Eller menar du att privata sjukvården tar ut överpriser jämfört med den landstingsskötta?
Bättre motivation?? Det har inget med privat eller inte att göra.
Högre kunskapskrav? Heh, knappast.
Svamla på du, nån gång kanske även DU lyckas säga något som är sant.

Samma utbildning garanterar inte samma duglighet. Att den ofantliga sektorn får avskrapet är känt sedan länge.
Bara i din "drömvärld".

Inget eller mycket lite ansvar, kort utbildning utan kunskapsdjup.
Ah, så att ha ansvar för människors liv är inte något som helst ansvar? Oh nej då.
Fast som vanligt så uttalar du ju dig om något du uppenbarligen fullständigt saknar någon som helst kunskap om.

Lek troll på något annat ställe.

Nuxvomica
2005-06-23, 17:44
Du hävdar alltså att det är rätt att bidragsfuska? :rolleyes:

Eller är det bara när "rätt" personer gör det som det är rätt?

:einnocent
När t.ex. svartskallar får bidrag är det alltid fel. När svenskar som t.ex. har ansträngt sig men inte fått jobb fast de har kompetensen eller har nekats studielån från CSN fast de bara saknade en enda poäng och hade läkarintyg på att de var psykiskt "nere" är det helt rätt att fuska.

Nuxvomica
2005-06-23, 17:46
Direwolf: Klart det är fel att bidragsfuska. Det kvittar om man är svenne eller blatte. Bidragsfusk är bidragsfusk hur man än vänder på det.
Varför det? Varför skall du försörja den fete grisen och hans kompisar i regering och riksdag + några 100000 svartskallar på din magra lön? Är samhället brottsligt kan jag inte förstå varför det skulle vara fel att fuska.

Nuxvomica
2005-06-23, 18:12
De som styr det här landet visar demonstrativt att de anser att de står över lagen och har friheter som inte tillkommer "vanligt folk". Jag ser inte att man skulle ha någon som helst skyldighet att vara ärlig mot ett sådant system.

Relay
2005-06-23, 18:31
Är moral värt något i dagens samhälle Nux
Maltemer har vid flera tillfälle gett luft åt den höga moral han har. Men tittar man sig runt lite så skulle nog modet sjunka på honom. Jag var precis som Malte i mitten av 90 talet. Men idag tycker jag det är okej att fuska om tillfälle ges. Jag känner att jag inget har att förlora på det. Min ärlighet har ju inte precis belönat mej om jag säger så. fortfarande singel och arbetslös. Och är näringslivstoppen en bunt mutkolvar med noll Moral så kan väl jag också.

Nuxvomica
2005-06-23, 19:18
Du har så rätt, Relay. :cool:

Iggy
2005-06-23, 19:57
De som styr det här landet visar demonstrativt att de anser att de står över lagen och har friheter som inte tillkommer "vanligt folk". Jag ser inte att man skulle ha någon som helst skyldighet att vara ärlig mot ett sådant system.

Ungefär så ser jag också på saken. Jag brottas mellan tanken på att alltid göra rätt för mig oavsett vad de andra gör, och tanken på att fuska lika mycket som många andra gör. När man sen dessutom ser i tv och tidningar var och varannan dag hur våra politiker skor sig på oss vanliga människors inbetalade skatt osv. så gör det ju inte att man precis önskar att vara ärlig.

Hittills har jag varit ärlig till största delen om man bortser från småsynder som inte drabbar andra på något vis, men hade jag hittat en miljon i en påse från ett rån någonstans så hade jag nog behållt pengarna nuförtiden. Jag hade troligtvis sträckt ut handen för att rädda en politiker som håller på att drunkna, men jag kan inte garantera att jag inte hade fått dåligt samvete av detta ogenomtänkta dåd.


Edit:
En av de mest lyckade enligt vad jag tror= Robbah99
Anledning= Inlägget han skrev för några veckor sedan om sitt jobb och snacket med chefen. Lycka är ett tillstånd i huvudet, precis som rikedom, och jag tror att Robbah är på rätt väg med sin attityd.

Maltemer
2005-06-23, 20:00
Är moral värt något i dagens samhälle Nux
Maltemer har vid flera tillfälle gett luft åt den höga moral han har. Men tittar man sig runt lite så skulle nog modet sjunka på honom. Jag var precis som Malte i mitten av 90 talet. Men idag tycker jag det är okej att fuska om tillfälle ges. Jag känner att jag inget har att förlora på det. Min ärlighet har ju inte precis belönat mej om jag säger så. fortfarande singel och arbetslös. Och är näringslivstoppen en bunt mutkolvar med noll Moral så kan väl jag också.


Om man skall stoppa samhällsförfallet måste man först och främst se till att man själv inte bidrar till att upplösningen av den gamla skötsamhetskulturen så att denna helt försvinner.

Det innebär att fast man ser fuskare överallt i samhället som utnyttjar ett i grunden gott system till höger och vänster så skall man själv inte bli som detta samhällspatrask.

Visst fan hade jag velat att vi skulle piska fotsulorna på bidragsfuskare och svartjobbare varje fredag på Stortorget. Men nu är samhället som det är ett liberaltträsk så detta kommer aldrig att inträffa och då kan jag bara sköta mig själv oberoende av hur andra gör. Man måste ha lite heder, ett minimum av heder borde vara att man strävar efter att jobba samman sin mat om det finns möjlighet till detta sen betala skatt så att dom som inte har haft lika stor tur och fått ett jobb eller blivit sjuka ändå skall kunna klara sig.

/M

Relay
2005-06-23, 20:04
Maltemer
Men om denna moralkodex man har inte indirekt belönar en själv för att man är ärlig, och att system vi lever i inte verkar belöna dom skötsamma och ärliga. Då faller allt en dag.

Jag har dessutom redan nu börjat få sjuka fantiseringar om att göra nåt riktigt jävligt på ålderns höst. Då jag redan levt mitt liv och inte behöver oroa mig för konsekvenserna av mitt handlande, eftersom min tid på jorden ändå är kort.

Maltemer
2005-06-23, 20:13
Maltemer
Men om denna moralkodex man har inte indirekt belönar en själv för att man är ärlig, och att system vi lever i inte verkar belöna dom skötsamma och ärliga. Då faller allt en dag.

Jag har dessutom redan nu börjat få sjuka fantiseringar om att göra nåt riktigt jävligt på ålderns höst. Då jag redan levt mitt liv och inte behöver oroa mig för konsekvenserna av mitt handlande, eftersom min tid på jorden ändå är kort.

Om samhället faller samman så kan man i alla fall säga att man inte bidrog till sammanbrottet. Tänk om fler hade gjort som mig och arbetat fast dom var sjuka istället för att sjuka sig fast dom bara har fått lite hicka. Då hade samhället snart varit på rätt väg igen.

Vi måste bli hårdare, det skall göra ont ibland att jobba, ja livet skall göra ont ibland. Jag är chockad över så små anledningar folk har för att bli hemma från jobbet. Snart är det väl en anledning att bli hemma om det regnar eller om man vaknar sur istället för glad.

Så mycket patrask som det finns idagens samhälle så kommer det troligtvis att kollapsa på ett eller annat sätt. Det system vi har idag med generös ersättning för dom som är sjuka eller arbetslösa kommer inte att fungera på grund av alla myglarna. Hade pengarna enbart gått till dom behövande hade systemet fungerat utmärkt men inte med en massa slamkrypare och parasiter som fuskar och myglar och tar pengarna från dom som behöver medan dom jobbar svart eller på annat sätt inte är så sjuka att det motiverar att dom står utanför arbetsmarknaden.

Jag anser att kan man stå upp och gå framåt så kan man jobba.

/M

Misantrop
2005-06-24, 11:55
Mer pengar, sen när då? Eller menar du att privata sjukvården tar ut överpriser jämfört med den landstingsskötta?

De tar naturligtvis mer betalt, då de är vinstdrivande. Vilket för övrigt borgar för kvalitet. "Kunderna" är nämligen viktiga då de betalar verksamheten, till skillnad från landstingen, där det är billigare om patienterna dör.

Arbetsskygga gnällkärringar från den ofantliga sektorn gör sig icke besvär på anställningsintervjuer i den privata vården.


Ah, så att ha ansvar för människors liv är inte något som helst ansvar?

Det är det läkarna som har.


Lek troll på något annat ställe.

I sanning ett slående argument.

IDF
2005-06-24, 15:21
Utöver det sedvanliga dravlet och ämnesbyte förvanskning bland "ställ massa mot" "frågor" utan svara på nått själv" fann man denna fårskalliga frågepåstående.

Vad gör man med de människor som inte får något arbete då?

:explode:

får? FÅR?
BWHAHAHAHA

I den övriga världen utaför cinesast bubblan, är gänse rutin att folk som vill överleva och ha det någorolunda dräglit, att de själva ansöker om att arbeta. och om det bedöms lämpliga efter kontroll av bakgrund, utbildning, kompetens samt intresse för tjänsten, kan möjligen motta ynnesten att visa vad det går för.

Men åk till valfritt arabland exv och kräv att du ska FÅ ett jobb, antingen av tomten eller Allah.
:explode:

Cineasten
2005-06-24, 16:14
De tar naturligtvis mer betalt, då de är vinstdrivande. Vilket för övrigt borgar för kvalitet. "Kunderna" är nämligen viktiga då de betalar verksamheten, till skillnad från landstingen, där det är billigare om patienterna dör.

Och alla de privatdrivna sjukhem som visat sig vara usla då (personal som inte lägger om patienternas sår så att såren ruttnar, låter bli att mata dem eller missar viktiga mediciner etc) ? Privata bolag som säljer dyr (dyrare än en redig matlåda från en vanlig lunchrestaurang) och undermålig mat (dåligt tillagad, snålt tilltagna portioner och inte tillräckligt näringsrik) till stackars pensionärer som redan har det jävligt? Bryr de sig om kvalit?n eller handlar det enbart om vinst för dem?

Sen är det ju en lögn att landstingen skulle se någon vinstdrivande poäng i att deras kunder dör. Det är ju rent ut sagt löjligt. Vilken läkare, sjuksköterska, undersköterska, arbetsterapeut, sjukgymnast eller dietist tar anställning inom den offentliga sjukvården för att förkorta livet för den som söker hjälp? Var får du dina vansinniga id?er ifrån egentligen?

Sen kan jag tycka (vilket jag tror att även du tycker) att våra politiker är mycket cyniska och att de inte bryr sig särskilt mycket huruvida folk får bra vård eller inte. Hade de brytt sig om skattebetalarna hade de inte skurit ned på vården såpass mycket som de har gjort hade köerna inte varit så enorma, folk hade kunnat få snabbare hjälp och vi hade sluppit en massa stopp i akutsjukvården. Nu är det nämligen så i vissa fall att gamla människor som kommer in på sjukhus, blir medicinskt färdigbehandlade och klara för rehabilitering tvingas ligga kvar på sjukhusen därför att:
1. De är fortfarande för dåliga för att kunna klara sig hemma.
2. De kommunala vårdhemmen har inte plats för dem.
3. De har inga anhöriga som kan ta hand om dem.

Vad tror du sånt kostar i form av att andra akut sjuka patienter tvingas vänta eller vårdas på "fel" avdelning?

Dessutom tycker jag det är för jävligt att våra politiker har gjort så att vissa människor tjänar så dåligt att de tjänar på att gå sjukskrivna eller få socialbidrag. Vem blir motiverad att arbeta om lönen är så låg att man tvingas ta bidrag (som man själv och alla andra skattebetalare får betala notan för) ?

Arbetsskygga gnällkärringar från den ofantliga sektorn gör sig icke besvär på anställningsintervjuer i den privata vården.

Du vet som vanligt inte vad du snackar om. Folk inom vården är rent generellt inte arbetsskygga. Inte mer arbetsskygga än vilken snickare, målare, elektriker, styckare, brandman eller datanisse som helst. Däremot finns det en hel del utbrända människor inom vårdsektorn och vad det beror på finns det massor av undersökningar om. Det är inget jag behöver upprepa men de flesta som varit i kontakt med sjukvården vet att arbetet ofta är slitsamt både fysiskt och psykiskt. Det föreligger risker för skador, smittor, våld och hot. Fler personer inom vården hotas och misshandlas än inom poliskåren och det säger ju en hel del om vårdpersonalens arbetsmiljö.

Innan du kommer med förutfattade meningar om att det är inkompetent personal och gnällande surkärringar som blir hotade eller slagna av patienter och/eller anhöriga så måste jag berätta att det i många fall handlar om patienter/anhöriga som är senildementa, missbrukare, psykotiska eller psykiskt sjuka på något annat sätt. I vissa fall handlar det även om patienter som åkt på hjärnhinneinflammation. I vissa fall handlar det även om anhöriga som inte kan acceptera att lilla mamma som sitter på akuten och skriker ut sin smärta pga en bruten arm inte kan gå före en patient som varit med om ett allvarligt trauma.

Jag har för övrigt flera kollegor som sökt sig till privata sjukhus som och det har inte varit några som helst problem för någon av dem. Vill jag ha ett jobb på ett privat sjukhus får jag det ifall de har behov av att nyanställa personal.

Nu är det dock så att de som arbetar på privata sjukhus i Sverige inte tjänar så vansinnigt bra i jämförelse med den offentligt anställda personalen. Du ser förmodligen större skillnader i andra länder.


Quote:

Ah, så att ha ansvar för människors liv är inte något som helst ansvar?



Det är det läkarna som har.
Skitsnack igen eftersom du inte vet vad du pratar om. Läkaren har det yttersta ansvaret men varje personalkategori har sitt ansvarsområde. En sjuksköterska som ger en orimlig dos medicin kan inte skylla på att läkaren ordinerade det. Hon måste använda sitt sunda förnuft och sina yrkeskunskaper och märker hon att något är helt uppåt väggarna spelar det ingen roll om det så är sjukhuschefen eller Professor Kalkyl själv som har ordinerat medicindosen....

Mitt ansvar är också stort men inte på samma nivå som en läkares (av förklarliga skäl. Vi har inte samma utbildning eller lön). Om jag som underskötare inte utför de arbetsuppgifter jag har kan det få mycket allvarliga konsekvenser för patienten vilket innebär att det inte spelar någon roll hur mycket ansvar läkarna och sjuksköterskorna har. Om jag inte sköter om sår på rätt sätt, eller missar att ge någon syrgas eller missar att en person har extremt lågt blodsocker kan patienten hamna i sockerkoma och dö. Sköts inte såren om rätt kan det bli svåra infektioner som leder till försämrat allmäntillstånd med allvarliga följder eller så ruttnar helt enkelt den delen av kroppen. Du kan ju själv lista ut hur bra det är för patienten...

Mitt yrke kräver kunskaper, professionalism, initiativförmåga, en förmåga att ha överblick över hur patienten mår och se även mycket små förändringar som kan få allvarliga konsekvenser. Om jag (som alltid jobbar närmast patienterna) inte reagerar och sköter mitt jobb får inte sjuksköterskan informationen och då kan patienten dö. Så mitt ansvar är knappast av ringa betydelse.

Det pinsamma med dig fröken Missy är att du har tonvis med förutfattade meningar om just sjukvården och inga som helst belägg för dina åsikter. Det är tragiskt.



I den övriga världen utaför cinesast bubblan, är gänse rutin att folk som vill överleva och ha det någorolunda dräglit, att de själva ansöker om att arbeta. och om det bedöms lämpliga efter kontroll av bakgrund, utbildning, kompetens samt intresse för tjänsten, kan möjligen motta ynnesten att visa vad det går för.

Men åk till valfritt arabland exv och kräv att du ska FÅ ett jobb, antingen av tomten eller Allah.

Idefix: Idiot. Du vet vad jag menar med "få ett arbete". Om en person har utbildat sig inom ett yrke och det plötsligt blir ett överskott utav den yrkeskategorin i samhället, eller om en arbetsplats slår igen (en industri t.e.x) så händer det ju att folk tvingas ut i arbetslöshet därför att det inte finns arbeten. Du vet mycket väl att det inte finns arbetstillfällen för alla som bor i dagens Sverige. Alla som blir arbetslösa kan inte söka jobb på McDonalds eller som kontrollanter hos Connex bara för att det är simpla jobb som "alla" kan få. Behovet av arbetskraft är ju inte oändligt.

Sen kan man iofs tycka att det finns arbetsuppgifter för alla och envar, exempelvis städning, sanering av gator och torg, klottersanering, reparationer av enklare saker som parkbänkar, målning av skolväggar etc men något måste ju pröjsa för det också.

Det finns ju massor utav människor som har gedigna utbildningar, meriter och mycket arbetslivserfarenhet som inte får jobb därför att marknaden ser ut som den gör, alternativt är de för gamla.

Förtjänar dessa människor ett liv som fattighjon därför att arbetsklimatet är under all kritik i Sverige?

Bäst vore det förstås om det fanns arbete till alla vuxna arbetsföra svenskar men det vet vi ju alla att så inte är fallet.

Man skär exempelvis ned inom akutvården därför att närsjukvården ska utökas. Den har dock inte gjort det i samma takt som akutsjukvården har minskat vilket leder till att folk går arbetslösa. Kommunala sjukhem slår igen därför att kommunerna inte anser sig ha råd att ta hand om våra gamla. Vad tror du det leder till?

Hur löste byggjobbarna sin situation när det var kris för dem? Tog alla anställning som städare, diskare och sopgubbar eller tog de bidrag, arbetade svart och snyltade på ett samhälle som inte längre bygger på att alla arbetsföra ska arbeta?

Det är ju inte arbetarna det är fel på i första hand. Det är ju politiken som gör att det ser ut som det gör idag.